En GNU/Linux-distribution har två huvudsakliga mål: installera ett fritt operativsystem på en dator (antingen med eller utan existerande system) och att erbjuda ett utbud av programvara som täcker alla användares behov.
1.5.1. Installationsprogrammet: debian-installer
Det första målet, är att debian-installer
är skapat för att vara extremt modulärt för att vara så generellt som möjligt. Det täcker en stor mängd installationssituationer, och underlättar rent allmänt skapandet av härledda installationer med speciella behov.
Denna modularitet gör programmet komplext, och det kan vara avskräckande för utvecklare som nyss upptäckt detta verktyg; oavsett användning i grafik- eller textläge är användarens upplevelse liknande. Det har lagts ned mycket arbete på att minska antalet frågor under installationstiden, och det hänger mycket ihop med automatisk identifiering av hårdvara.
Det är intressant att notera att distributioner som härstammar från Debian skiljer sig stort på denna punkt, och erbjuder mer begränsad installerare (ofta begränsad till i386 eller amd64-arktektureran), men användarvänligaare för nybörjare. Å andra sidan undviker de ofta för att gå för långt bort från paketinnehållen, i syfte att vinna så mycket som möjligt av det breda programvaruutbudet, utan att orsaka kompatibilitetsproblem.
1.5.2. Programvarubiblioteket
Quantitatively, Debian is undeniably the leader in this respect, with over 31,000 source packages. Qualitatively, Debian’s policy and long testing period prior to releasing a new stable version justify its reputation for stability and consistency. As far as availability, everything is available on-line through many mirrors worldwide, with updates pushed out every six hours.
Det flesta nya fria programmen hittar snabbt sin väg in i utvecklingsversionen vilket låter de bli installerbara. Om detta kräver för många uppdateringar beroende på beroenden k programmet också kompileras om för den stabila versionen av Debian (se
Kapitel 15, Skapa ett Debian-paket för ytterligare information).