Kapitel 5. Packeteringssystem: Verktyg och Fundamentala Principer

I egenskap av en Debian systemadministratör kommer du regelbundet hantera paket med filändelsen .deb, efterssom de innehåller sammanhängande funktionella enheter (applikationer, dokumentation och så vidare) vars installation och underhållning möjliggörs tack vare paketen. Det är därför en bra idè att känna till vad de är och hur de skall användas.

Detta kapitel beskriver strukturen och innehållet av "binära-" och "källkods-paket". Det förstnämnda är filer som kan användas direkt av dpkg, den sistnämnda innehåller källkoden så väl som instruktioner hur dess binära paket skall byggas.

5.1. Struktur av ett binär paket

Debians format på paket är designad på så vis att dess innehåll kan bli extraherad på samtliga Unixbaserade system som innehar de klassiska kommandona ar, tar och xz eller ibland gzip eller bzip2. Denna till synes triviala egenskap är viktig för portabiliteten samt för återställning i händelse av olycka.

Föreställ dig som exempel att du av misstag skulle råka ta bort programmet dpkg och således inte skulle kunna instalera nya Debian paket. Med tanke på att dpkg själv är ett paket skulle man kunna tro att systemet är uträknat. Lyckligtvis känner du dock till formatet på ett paket och kan sålunda ladda ner .deb-filen för paketet dpkg och installera det manuellt (se sidovyn VERKTYGdpkg,APT och ar). Om det skulle hända sig att en eller flera av programmen ar, tar eller gzip/xz/bzip2 har försvunnit, behöver du bara kopiera det saknade programmet från ett annat system (eftersom varje av dessa fungerar på ett helt självstyrande sätt utan några beroenden så är kopiering av filerna ifråga det enda som behövs). Om ditt system drabbats av ytterligare katastrofal olycka och inte ens dessa verktyg fungerar (kanske något av systemets mest grundläggande bibliotek saknas?) skulle du kunna testa den statiska versionen av busybox (som tillhandahålls av paketet busybox-static), vilket är i ännu större grad självisolerad och tillhandahåller kommandon som busybox ar, busybox tar och busybox xz.

I händelse av en olyckshändelse är det också bra att ha en återställningskopia på ditt system (se Avsnitt 9.10, ”Säkerhetskopia”).

VERKTYGdpkg,APT och ar

dpkg är programmet som hanterar .deb filer (binära paket), särskillt att extrahera, analysera och packa upp dem.

APT (förkortning för Avancerad Packeteringsverktyg, engelska "Advanced Packaging Tool") är en grupp av program som möjliggör ikraftsättande av förändringar i systemet på en högre nivå: installera eller ta bort ett paket (samtidigt som beroenden tillmötesgås), uppdatera och uppgradera systemet, lista tillgängliga paket och så vidare.

As for the ar program, provided by the binutils package, it allows handling files of the same name:

ar t archive displays the list of files contained in such an archive,
ar x archive extracts the files from the archive into the current working directory,
ar d archive file deletes a file from the archive, etc.

Its man page ar(1) documents all its other features. ar is a very rudimentary tool that a Unix administrator would only use on rare occasions, but admins routinely use tar, a more evolved archive and file management program. This is why it is easy to restore dpkg in the event of an erroneous deletion. You would only have to download the Debian package and extract the content from the data.tar.xz archive in the system's root (/):

# ar x dpkg_1.20.9_amd64.deb
# tar -C / -p -xJf data.tar.xz

TILLBAKA TILL GRUNDERNA Noteringar till sidor i manualen

Det kan upplevas förvirrande för nytillkomna att hitta referenser till "ar(1)" i litteraturen. Detta sätt är dock generellt ett smidigt sätt att referera till manualsidan med titel ar sektion 1.

Ibland används också denna notation för att ta bort tvetydigheter, till exempel för att särskilja mellan kommandot printf som också kan anges med printf(1) och funktionen printf i programspråket C, vilket också kan anges som printf(3).

Kapitel 7, Lösa problem och hitta relevant information diskuterar manualsidor i djupare detalj (se Avsnitt 7.1.1, ”Manualsidor”).

Ta en titt på innehållet i en .deb-fil:

$ ar t dpkg_1.20.9_amd64.deb
debian-binary
control.tar.gz
data.tar.xz
$ ar x dpkg_1.20.9_amd64.deb
$ ls
control.tar.gz  data.tar.xz  debian-binary  dpkg_1.20.9_amd64.deb
$ tar tJf data.tar.xz | head -n 16
./
./etc/
./etc/alternatives/
./etc/alternatives/README
./etc/cron.daily/
./etc/cron.daily/dpkg
./etc/dpkg/
./etc/dpkg/dpkg.cfg
./etc/dpkg/dpkg.cfg.d/
./etc/logrotate.d/
./etc/logrotate.d/alternatives
./etc/logrotate.d/dpkg
./sbin/
./sbin/start-stop-daemon
./usr/
./usr/bin/
$ tar tJf control.tar.xz
./
./conffiles
./control
./md5sums
./postrm
$ cat debian-binary
2.0

Som du kan se består ar arkivet av ett Debianpaket av tre filer:

debian-binary: This is a text file which simply indicates the version of the .deb file package format version. In Debian Bullseye it is still version 2.0.
control.tar.xz: Denna arkivfil innehåller all tillgänglig metainformation, så som namn och version på paketet så väl som några skript som skall köras innan, under eller efter (av-)installation av paketet. En del av metainformationen möjliggör för packeteringsverktygen att avgöra om det är möjligt att installera eller avinstallera paketet, exempelvis i enlighet med listan över redan installerade paket på datorn, samt om filer som skickats har modifierats lokalt.
data.tar.xz, data.tar.bz2, data.tar.gz: Detta arkiv innehåller alla de filer som skall extraheras från paketet; det är här alla körbara filer, bibliotek, dokumentation, och så vidare, förvaras. Paket kan använda olika komprimeringsformat, vilket gör att filen får olika namn för xz, bzip2 eller gzip.